måndag 25 april 2016

St:Patricks batallion, the red headed fighters for freedom

170-årsdagen av början på det amerikanska-mexikanska kriget 1846 firas med en liten text om en grupp envisa, tjurskalliga irländska desertörer.


Minnestavla över Saint Patrick's Battalion i Mexico City
Bilden hämtad från engelska Wikipedia
Jag älskar av någon anledning Irland och irländare. De är egentligen det mest inkonsekventa folk som går att tänka sig. Väl medvetna om det och gladlynta, trevliga och med öl och whiskeyångorna tjocka omkring sig kommer de undan med det. De lyckas förena Europas starkaste moralkonservatism med revolutionär glöd (i fråga om relationen till fienden nummer ett Storbritannien). Irländarna har alltid varit hopplöst stolta och svåra, för att inte säga omöjliga att kontrollera vilket vi snart ska få lära oss mer om.



Händelserna utspelar sig under kriget mellan USA och Mexico 1846-1848 men för att förstå bakgrunden måste vi backa bandet något och ta oss till Irland i mitten av förrförra århundradet. Under alla åren 1845 till 1852 rådde på Irland det som har kommit att kallas för ”Den stora nöden”, The Great Famine”. ”Potatispesten” kallas den också eftersom en svampsjukdom angrep den för irländarna så viktiga potatisen.



Resultatet av denna omfattande svält var att en miljon irländare dog och lika många tvingades emigrera till framförallt Amerika. Befolkningen på Irland minskade med mellan 20 och 25 procent. Med svenska mått mätt idag skulle alltså någonstans runt 2 miljoner människor på olika sätt försvinna under en sjuårsperiod.



Irländarna slog sig, som de alltid har gjort, framförallt ned i nordöstra USA i trakterna kring Boston. Den irländska kulturen har sitt starkaste amerikanska fäste än i dag i den delen av landet med St:Patricks days parader och annat som signifikanta inslag.



Mexikanskamerikansk kriget – Historisk bakgrund
Mexico hade efter krig med Spanien blivit självständigt 1821 och utropat sig som republik 1824. Vid denna tidpunkt bestod landet utöver nuvarande landområde även av hela sydvästra hörnet av USA det vill säga hela nuvarande Kalifornien, Arizona, Nevada, Utah, New Mexico (väster om Rio Grande), västra delen av Colorado samt en liten del av sydvästra Wyoming, ett område på nästan 1,5 miljoner kvadratkilometer eller ungefär lika stort som hela Västeuropa; Portugal, Spanien, Frankrike, Storbritannien, Irland, Belgien, Holland och Tyskland tillsammans.



Fram till 1836 hade även Texas ingått men genom en revolt utropades en självständig republik som aldrig erkändes av Mexico. När USA nio år senare 1845 annekterade Texas var det bara en tidsfråga innan det skulle komma till väpnad konflikt mellan de två länderna. 25 april 1846 anföll ett mexikanskt kavalleriregemente en mindre amerikansk trupp vilket markerar början på kriget även om det dröjde drygt två veckor till den 13 maj innan USA:s kongress formellt erkände krigsförklaringen.

Det mexico-amerikanska kriget har kommit att gå till historien som ett av de krig som haft det högsta andelen desertörer nästan var tioende soldat 8,3 procent eller drygt 9000 personer deserterade. Många har förklarat det med hemska förhållanden i fältlägren andra med att kriget gick hårt åt civilbefolkningen. En annan möjlig förklaring ska vi snart stifta bekantskap med i själva huvudhistorien i den här texten.

John Reily och Saint Patrick’s battalion

Många irländare hade tagit värvning eller tvångsrekryterats till den amerikanska armen åren strax före kriget. Ofta hade de lockats med möjlighet till drägliga löner och ett löfte om egen jord efter krigets slut. En av alla dessa värvade irländare var John Reily som hade emigrerat från Galway i sydöstra Irland under peståren och tagit värvning i början av 1840-talet. Han var vid krigsutbrottet sergeant och artilleribefäl.



Redan den 3 maj hade Reily och ett par hundra utländska desertörer mest irländare bytt sida. Den 21 september i samband med slaget vid Monterrey hade den tidigare Legión de Extranjeros (Utlänningslegionen) bytt namn till det irländskklingande Saint Patrick’s Battalion och stred nu som ett rent mexikanskt förband under en grön flagga med en Harpa (en vanlig symbol för Irland) och texten ”Erin go bragh”, ungefärligen översatt ”Irland för alltid”



Vad var det då som fick dem att välja att riskera sina liv för Mexiko? Som desertörer hade de inte någon pardon att vänta från USA:s sida? Flera olika förklaringar har getts så som förhållandena i de amerikanska lägren, löften om pengar och landområden från mexikansk sida med mera.

Men den mest troliga förklaringen (som verkligen säger något om den irländska tjurskalligheten) är helt enkelt att de hade valt religion (mexikanerna var ju katoliker precis som irländarna) framför en mer lös nationalstatlig lojalitet. Vittnesmålen om armens grymhet mot den katolska civilbefolkningen påverkade många inte minst Reily själv som i sina brev ger uttryck för sina känslor.



Ett hopplöst krig
Saint Patricks Battalion kom att utkämpa flera slag för den mexikanska armen och blev en verklig nagel i ögat på de amerikanska styrkorna. Men i längden kunde ingenting stå emot den militärt överlägsna amerikanska armen. Vid det sista desperata slaget vid Churubusco den 20 augusti 1847 dödades, nedgjordes och tillfångatogs de sista rödhåriga frihetskämparna av den amerikanka armen efter att de hade fått slut på ammunition.

Hängningarna av bataljonens medlemmar.
Bilden hämtad från engelska Wikipedia
Vid rättegångarna dömdes och genomfördes officiellt sammanlagt 50 dödsdomar vilket då var den största enskilda massavrättningen i amerikansk historia. De som inte dödades exempelvis John Reily brännmärktes med bokstaven ”D” för desertör i ansiktet.


Efterspelet

Resultatet av kriget var en väldig framgång för USA. I februari 1847 slöts freden i Guadalupe Hidalgo. Mexico gav upp sina anspråk på Mexiko och gav till USA upp nuvarande California, Nevada, Utah, New Mexico, stora delar av Arizona och Colorado, samt delar av Texas, Oklahoma, Kansas, och Wyoming. Mexico mottog 15 000 000 dollar vilket i dagens penningvärde motsvarar knappt 500 miljoner dollar vilket för övrigt var knappt hälften av den summa som USA hade erbjudit sig att köpa området för ett par år tidigare.



Eftermälet
Idag hålls det minnesceremonier runt omkring i Mexiko dels den 12 september som är den accepterade årsdagen av själva avrättningarna av bataljonsmedlemmarna och dels på Saint Patricks Day den 17 mars.


Fortsatt läsning 
Michael Hogan The irish soldiers of Mexico

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar