8:e mars, Internationella kvinnodagen men varför då?

Varför är just 8:e mars internationella kvinnodagen och ingen annan dag under året? Det är en högst rimlig fråga som en historiker självklart kan svara på. Den mer relevanta frågan borde självklart vara varför det bara ska avsättas en enskild futtig dag för att uppmärksamma det faktum att halva mänskligheten som grupp är underställd den andra som grupp men det orkar vi inte ta tag i just här och nu…

Helt klart är att såväl internationella kvinnodagen i allmänhet som det specifika tillägnandet av 8:e mars som kvinnodagen har sina rötter i en socialistisk idétradition. Efter förslag från den tyska kommunisten Clara Zetkin beslutade Andra Socialistinternationalen 1910 vid sin kongress i Köpenhamn att man en gång om året i varje land skulle fira en kvinnodag med paroller om lika rösträtt och kamp för social utjämning. Zetkin företrädde, till skillnad från många andra socialister vid den här tiden, uppfattningen att kvinnans frigörelse gick genom rätten till arbete och egen försörjning och inte förfäktade att tillgången på kvinnliga arbetare ledde till att manliga arbetares löner sänktes.

Zetkin uttryckte sig på det här sättet till kongressen:

De som har mänsklighetens frigörelse inskrivet på sin fana bör inte fördöma halva mänskligheten till politiskt och socialt slaveri. Liksom mannen är underkuvad kapitalisten är kvinnan underkuvad mannen; och hon kommer att förbli underkuvad om hon fortsätter att vara ekonomiskt beroende. Arbete är grundförutsättningen för kvinnans ekonomiska självständighet.

Klara Zetkin tillsammans med den mer välkände kommunistiske författaren Rosa Luxemburg

Men redan innan Zetkin förekom tankar på en internationell kvinnodag. I februari 1909 började det Amerikanska socialistpartiet att fira en nationell kvinnodag, något man fortsatte med fram till 1913.

1911, året efter Internationalens beslut, firades kvinnodagen den 19 mars i fyra länder: Danmark, Schweiz, Tyskland och Österrike.

Tsarryssland och Sovjetunionen
Särskilt betydelsefullt för firandet av 8:e mars kom utvecklingen i Ryssland i samband med revolutionen att bli. Ryska kvinnor firade sin första kvinnodag sista söndagen i februari 1913, som en del av den fredsrörelse som fanns mot det kommande kriget. Följande år hölls flera kvinnomöten just 8:e mars för att protestera mot det krig som skulle komma att bli första världskriget.

Sista söndagen i februari genomfördes en omfattande kvinnostrejk för ”bröd och fred” vilket kom att bli startskottet för februarirevolutionen 1917. Fyra dagar senare avsattes tsaren och en ny regering tillsattes. Kvinnor fick också rösträtt något som tyvärr kom att bli mindre viktigt efter den stora revolutionen samma höst. Söndagen inträffade den 23 februari enligt den julianska kalendern, som tillämpades i Ryssland då, vilket är den 8 mars i den gregorianska kalendern som exempelvis vi i Sverige använde oss av redan då och som successivt hela världen har övergått till.

Under de kommande åren skulle regeringen i Moskva under Lenins ledning statsfästa firandet den 8:e mars som ett minne av händelserna vid revolutionen. 1965 blev dagen allmän helgdag i Sovjetunionen, något som den också är i ett trettiotal länder.

FN:s betydelse
Vid kvinnokonferensen i Mexiko 1975 togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag. Generalförsamlingen fattade senare beslut genom en resolution 1977. Sedan 1978 finns 8:e mars med på FN:s lista över högtidsdagar. I och med FN:s ”erkännande” har internationella kvinnodagen ändrats från en socialistisk kampdag till en opolitisk högtidsdag.