söndag 4 mars 2018

I fäders spår för framtids segrar

Målgång i det andra Vasaloppet 1923
I morse innan solen riktigt hade gått upp samlades nästan 16 000 förväntansfulla och kanske lite nervösa skidåkare på gärdet vid Berga by i Sälen i syfte att tillryggalägga de 90 kilometerna till Mora. Det klassiska Vasaloppet kommer gå av stapeln och er favoritbloggare kommer att sitta som klistrad framför TV-apparaten. Förra året genomförde han loppet i form av öppet spår men i år har det blivit TV-soffan för hela slanten. Men hur började det hela egentligen och ligger det någon sanning i berättelserna om Gustav Vasas äventyr i Dalarna som utgör historisk fond till hela loppet? Läs vidare så får ni se.

Gustav Vasas flykt från danskarna
Berättelserna om Gustav Vasas äventyr i Dalarna är många och en omfattande mytbildning förekommer. Det hela finns nedskrivet i boken ”Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna” men vad är egentligen sant?

I korthet ser historien ut såhär:

Vasaloppets historia började redan år 1520. Sverige befann sig då fortfarande inom ramen för Kalmarunionen med Danmark som styrande land. Missnöjet med den danska kungen var dock stort framförallt eftersom den danska tull och skattepolitiken missgynnade de svenska råvaruproduktionen.

Gustav Eriksson befann sig i fångenskap i Danmark sedan han hade gett sig som gisslan i samband med slaget vid Brännkyrka 1518. Han lyckades fly 1519 och kom till Lübeck där han befann sig ända till våren 1520. Under tiden hade Kristian II besegrat svenska upproriska trupper under ledning av Sten Sture den yngre vid det som senare har omtalats som slaget vid Åsundens is.

När Gustav Vasa slutet av maj landstigit söder om Kalmar kontrollerades fortfarande bland annat slotten i Kalmar och i Stockholm av svenskarna. Den 3 juni sammankallade den danske kungen ett riksmöte i Stockholm och i september kom man överens om att allt var glömt och att alla fångar skulle få amnesti. Den 4 november kröntes Kristian II till svensk kung och bara ett par dagar senare 8 november inleddes den hämnd på de adelsmän som hade varit lojala med Sten Sture, det som senare har kallats för Stockholms blodbad.

Någonstans här börjar livet bli farligt för Gustav Eriksson eftersom han som en av få anhängare av Sten Sture fortfarande befann sig på fri fot. Ungefär samtidigt börjar den mer mytiska berättelsen formeras.

Det som är klargjort är att han började en färd norrut genom Sverige i syfte att föröka uppbåda bönderna till att göra uppror men inte lyckades. Enligt berättelsen jagades han genom Dalarna av danska knektar skyddades och gömdes av dalabönderna. En lång

Efter en månad på flykt genom Dalarna stod Gustav utanför Mora kyrka och talade till massorna. Gustav undrade hur länge folket tänkte stå ut med grymheterna och uppmanade dem att gripa till vapen. Dalkarlarnas intresse var dock ljumt. Först senare när Gustav Eriksson hade gett sig av i riktning mot Norge ändrade man sig. Enligt uppgifter var det sedan man hade nåtts av uppgiften att man hädanefter inte skulle få rätt att bära vapen.

Enligt traditionen skickade man två snabba skidlöpare efter Gustav. De kom ikapp honom vid Sälen och fick honom med sig tillbaka till Mora.

Gustav Vasa fångad på foto från sin tur 1520
År 1521 började Gustav sitt anfall med dalkarlar i täten. Det tog två och ett halvt år innan kriget var över och Sverige ett fritt land. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges kung vid ett riksmöte i Strängnäs. Händelserna har senare utvecklats till världens största skidtävling – Vasaloppet!

Vasaloppet kommer till 
Idén till Vasaloppet framfördes den 10 februari 1922 av tidningsredaktören Anders Pers i en artikel om skidsport i Vestmanlands Läns tidning. Såhär skrev han: ”Varför kunna vi icke taga upp Mora-Sälen som ett nationellt skidlopp, taga upp det just nu, när vi som bäst fira 400-årsminnet av Gustaf Erikssons befrielsegärning”. Med befrielsegärning syftade man alltså på Gustav Vasas krig mot danskarna som beskrivits ovan.

Det långa skidloppet skulle anknyta till Gustav Vasas flykt mot Norge 1521 och skulle gå mellan Mora och Sälen. Dagen därpå återgav Dagens Nyheter artikeln och därmed var också lobbyarbetet i full gång.

Den 5 mars beslutade IFK Mora om att arrangera loppet. Dagens Nyheter donerade 1000 kr, och loppet skulle gå av stapeln den 19 mars. Dagen efter samlades IFK Moras styrelse och med ett enhetligt ja bestämde man sig för att arrangera det första Vasaloppet

Redan tre dagar senare, 7 mars, publicerade man i Stockholmspressen och några landsortstidningar nyheten om att skidtävlingen skulle bli av. Klubbarna hann man inte informera, tiden var för knapp. Dagen efter tillsatte man funktionärer och pratade om hur banan skulle gå. Den definitiva bansträckningen bestämde man inte förrän fredagen innan loppet! 

Den första anmälningen till loppet gjordes den 10 mars av Carl Emmanuel Berg från IF Göta i Karlstad. Totalt inkom 139 anmälningar, och av dessa kom 119 deltagare till start. Bland dem fanns några av landets främsta skidåkare med Per-Erik ”Särna” Hedlund som den kanske största favoriten.

Det första loppet 1922 Starten gick söndagen den 19 mars 1922 kl 06:04 på Olnispagården i Berga, där startflaggan hölls av Johan Westling. Efter 7 timmar, 32 minuter och 49 sekunder nådde Ernst Alm målet i Mora som förste man. 117 deltagare fullföljde loppet. Alm belönades med segerkransen av den första kranskullan Therese Eliasson från Mora.

Ernst Alm låg rätt långt ner i fältet men när täten kom till Evertsberg efter 47 kilometer. Men då hade man från arrangörerna ingen koll på hur snabbt det skulle gå för skidåkarna, så när ledarduon Jonas Persson från Arbrå i Hälsingland och ”Strål-Lars” Eriksson från Mora kom till Evertsberg var eldarna inte ens tända och det blev ingen omvallning. Alm kom en stund efter och kunde valla om och därmed så småningom avgå med segern.

Banan och dess förändringar 
Från allra första början ville alltså arrangörerna att vasaloppet skulle gå från Mora till Sälen på det sätt som Gustav Vasa själv flydde mot Norge. Dock valde arrangörerna av praktiska skäl att förlägga målet till Mora första året. Senare insåg man helt enkelt att det var mest praktiskt att ha målet i Mora (något som vi skidmotionärer med tanke på banprofilen är väldigt tacksamma för...). 



Starten förlades, väster om älven (idag går starten som bekant från den östra sidan). Eftersom man skulle starta i mörkret klockan sex på morgonen valde man att göra en fingerad start dagen innan, för att kunna filma. På journalfilmerna som fortfarande finns kvar visas alltså inte det riktiga loppet. Först 1961 förlades starten till nuvarande plats i Berga By och det var först då som man började använde den berömda ”startbacken” med runt 150 meters stigning.

Nästa kontroll, Smågan, ligger 11 kilometer efter starten. Det här är den yngsta av alla kontroller och också den enda som ligger utanför ordinarie bebyggelse, först 1984 blev kontrollen en officiell Vasaloppskontroll även om elitåkarna hade haft depåhjälp här tidigare. Det fanns dessutom bara små fäbostigar som ledde hit fram till på 50-talet då skogsbilvägarna anlades.

Efter Smågan är det 13 kilometer till nästa stopp Mångsbodarna. Vasaloppets sträckning har dragits om flera gånger och historiskt har de här delen av banan legat i otillgänglig terräng där det var mer eller mindre omöjligt att dra någon form av spår eftersom det inte fanns någon fungerande väg förrän på 30-talet.

Fram tills Smågan blev officiell kontroll 1984 var det först här i Mångsbodarna som skidåkarna fick någon mat och dryck. Idag är det här i Mångsbodarna som fältet i Vasaloppet brukar spricka upp fram mot Risberg.

Efter Mångsbodarna kommer det en längre nedförsbacke där det ofta inträffar klart sevärda vurpor där mindre erfarna utförsåkare utsträcker sina skidkunskaper över bristningsgränsen.

Risbergskontrollen som ligger efter drygt en tredjedel av loppet fanns inte heller med som officiell kontroll. Det var först när den legendariske Mora-Nisse Karlsson fick ansvaret för Vasaloppets spårdragning 1959 som han ritade in en extra sväng för att åkarna skulle kunna få fylla på med ny energi. Kontrollen låg ursprungligen i den kraftiga nedförsbacken men på grund av ökat deltagarantal och hastighet fick kontrollen flyttas till flackare terräng.

Strax efter halva loppet kommer åkarna till Evertsberg som är en av tre kontroller som ända sedan starten har varit officiella. Strax innan Evertsberg går loppet över de så kallade Evertsbergssjöarna lite beroende på temperaturförhållandena. Sedan 1970 delas det ut ett särskilt bergspris till den åkare som först når Evertsberg. Namnet på åkarna ristas in på en sten som står bredvid spåret. Efter Evertsberg kommer banans längsta och brantaste nedförsbacke där det går att hämta tillbaka en del av den energi som har gått förlorad i de många backarna i den första delen av loppet.

Nästa kontroll Oxberg som också har funnits med sedan starten 1922 ligger 60 kilometer från starten alltså när åkarna har åkt två tredjedelar av loppet.

Sträckan mellan Evertsberg och Oxberg är relativt kuperad. Särskilt betydelsefulla är de så kallade Lundbäcksbackarna som är döpta efter Sven-Åke Lundbäck som gjorde ett berömt ryck här när han vann vasaloppet 1981. Stigningen är lika brant som den första backen i Sälen men själva backen är något kortare. Oxberg är också startplats för tjejvasan som gick första gången 1988 och senare även för Halvvasan och Kortvasan.

Efter Oxberg har de flesta av Vasaloppets jobbigare partier passerats. Nästa stop i Hökberg är undantaget. Hökberg nås nämligen efter en ganska lång och ansträngande uppförsbacke på hela 50 höjdmeter.

Sista kontrollen innan målet är i Eldris. Nu har alla tuffa partier passerats och spåret har ändrat karaktär och går nu mestadels genom ganska tråkig, flack björkskog. Här har de bästa åkarna varit ute i strax under 4 timmar och det här partiet är framförallt väldigt mentalt påfrestande.

Avslutningsvis kommer man in i själva Mora via Mora IF:s skidanläggning med lite mer kuperad terräng. Därefter passeras Hemulån via en mycket smal passage där endast två skidåkare kan köra i bredd, idrottsplatsen rundas innan den lilla bron som kallas Auklandbron efter Jörgen Aukland som var den förste skidåkare som tog sig dit i samband med 2008 års upplaga av Vasaloppet. 

Fram till 1950 gick Vasaloppet mestadels på älven och uppför Badstubacken mot upploppet på Vasagatan. De första två åren genade man upp till Klockstapeln fram till målet som alltid har legat på Vasagatan. Upploppet var på den tiden betydligt kortare och att runda klockstapeln blev ett begrepp. Tidigare stod en person längst upp i klockstapeln och blåste i ett näverhorn när den första skidlöparen var på ingång.

Det långa upploppet längs Vasagatan har funnits sedan 1951 där dagens sträckning med uppfarten från Prästholmen vid Zornmuseet tillkom 1958. På det långa svåra upploppet har åtskilliga skidåkare gått ut för tidigt och börjat spurta för att sedan se sig omkörda bakifrån. I slutet av upploppet står den hägrande portalen som indikerar att åkaren har genomfört det längsta och mest klassiska av skidlopp.

Anekdoter och kuriosa
Vasaloppet har kantats av anekdoter och händelser som tillsammans har bidragit till att öka loppets popularitet. Den första anekdoten har egentligen redan berättats nämligen den om hur Ernst Alm som den förste segraren 1922 låg rätt långt ner i fältet men att han till skillnad från täten fick tid att valla om och därmed kunde han säkra segern.

Fyra försök till att dela segern i Vasaloppet har gjorts, men bara bröderna Örjan och Anders Blomquist (1988) har lyckats med bedriften. Den gången bar de till och med kranskullan på axlarna över mållinjen.

De som försökt dela segern men där ändå en person dömts till vinnare är Per Erik Hedlund/Sven Utterström 1928, Arthur Häggblad/Hjalmar Blomstedt 1935 samt Nils ”Mora-Nisse” Karlsson/Anders Törnkvist 1947. Den förstnämnde i de tre fallen har tilldömts segern. Hedlund och Utterström klippte senare isär sina guld- respektive silvermedaljer och satte ihop dem igen så att de fick varsin delad medalj.

1994 hade Staffan Larsson (som kommer från en legendarisk skidåkarfamilj med ursprung i Oxberg. Familjen Larsson har flera generationer segrare i Vasaloppet) skadat knät inför säsongen och han kunde därför inte diagonalåka. Istället försökte han, som första åkare, att staka sig igenom hela loppet. Staffan ledde ända fram till backarna mot Hökberg där han blev upphunnen. Han slutade sedan loppet på en hedrande femteplats. 1998 stod han dock som segrare till hemmapublikens stora förtjusning.

Två gånger har Vasaloppet ställts in på grund av snöbrist nämligen 1932 och 1990. 1934 ställdes loppet in på grund av för få anmälda deltagare, något som med dagens konsertbiljettssläppsliknande situation känns fullständigt verklighetsfrämmande.

Den första och hittills enda kung som har genomfört loppet var vår nuvarande monark Carl XIV Gustav som under namnet Carl Bernadotte genomförde loppet 1977 och kom på 5708:e plats.

Den första kvinnan som deltog i Vasaloppet var Margit Nordin som redan andra året 1923 genomförde loppet på 10:09:42 redan året därefter blev det förbjudet för kvinnor att delta i loppet något som upphörde först 1981. Då hade kvinnor under flera år smugit sig med i loppet maskerade. 1980 hade en sådan maskerad kvinna fångats av en reporter i ett historiskt Tv-reportage.

Det går inte att skriva en text om Vasaloppet utan att nämna loppets stora gigant Nils ”Mora Nisse” Karlsson, som med sina 10 segrar innan han sadlade om och fungerade som spårschef under många år, är en legend i Vasaloppssammanhang. Bland alla hans segrar kan nämnas 1945 års upplaga där han vann sitt andra lopp. Han hade haft problem med skidorna under loppet och tvingats valla om flera gånger. Ett par kilometer innan Hökberg, vallade han om en sista gång och låg då hela nio minuter efter ledande Gunnar Wärdell från Östersund. Någon kilometer före mål var Mora-Nisse ikapp och kunde vinna med en 1 minut och 37 sekunder.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar