In vino veritas – vin och vintillverkningens historia

Jag har ju utlovat att jag ibland ska jobba även med vardagliga saker och belägga dessa historiskt. Idag har turen kommit till en av mina favoritsysselsättningar, som jag säkert delar med många andra, nämligen att dricka vin. När började vi med det? När kom bruket till Sverige, hur har tillverkningen utvecklats?



Hur började det? Gissningsvis måste det från början ha handlat om ett rent missförstånd (inte alls ovanligt i mänsklighetens historia se exempelvis penicillinet, atomen eller för den delen den berömda "hårdmjuka" sockerbiten som från början skulle ha blivit en marshmallow). Någon hade antagligen pressat druvsaft, ställt undan och sedan glömt bort den. När den hittades visade det sig att druvsaften hade ändrat karaktär och att det förvisso smakade beskt men att människor blev behagligt dåsiga av att dricka den.

Vinamfora funnen i en egyptisk grav daterad till tidig byzantinsk tid (mellan 400-600 talet e.Kr.) http://www.penn.museum/sites/biomoleculararchaeology/?page_id=82

Vintillverkningen är gammal men exakt hur gammal är svår att säga. Bristen på tillförlitliga källor är väldigt begränsad. De flesta spår i form av arkeologiska fynd leder till oss till Mellan Östern. De äldsta fynden är från stenåldersboplatser i Iran. Här finns lerkärl som tyder på vintillverkning så tidigt som 5400 år före Kristus.



De äldsta spåren av vinodling har man funnit i Georgien vid Svarta havets sydostkust. Dessa lämningar är från omkring 4000 år före Kristus. Vinodlingstekniken spred sig härifrån och bör ha nått Egypten någon gång på 3000-talet f.Kr. De första egyptiska vinerna liknande förmodligen det grekiska vinet retsina som smakar lätt av kåda eftersom man med största säkerhet har använt kåda för att täta lerkrusen med.



På målningar från faraonisk tid finns bilder på vintrampare, och arkeologer har hittat många fynd i form av kärl för att förvara och dricka vin. I Tutanchamons grav fann exempelvis Howard Carter och Lord Carnarvon vad som tros vara årgångsviner, krukor väl tillslutna och märkta med vinets ålder.

Redan på 1500-talet f.Kr var vinhandeln omfattande. Ett stort antal vrakfynd har tytt på detta. Fenicierna som levde i nuvarande Libanon var Medelhavets främsta köpmän och de transporterade vinet kors och tvärs över Medelhavet till Syrien, Kreta och Svarta havets kuster. Även till Grekland och Nordafrika.
Efter fenicierna tog grekerna över som obestridliga ledare för handeln i Medelhavet. Det grekiska inflytandet inom vintillverkningen har varit många den kanske främsta upptäcktgen var de riktiga kvalitativa keramikkärlen, amfororna, som gjorde att vinet kunde förvaras, transporteras och lagras enklare. Annars kan vi i de homeriska dikterna Illiaden och Odysseén kan vi framförallt läsa om vinets sociala funktion. Att det användas och dracks vid fester med mera. Ett exempel är Dionysosfesterna i Athen, med offer, banketter och tävlingar m.m. Under nära en veckas tid sägs festerna ha pågått till vinguden. Dionysos ära.
Med den grekiska koloniseringen spreds från 700-talet f.Kr. kunskapen om vinframställning till Italien. Där hade sannolikt redan etruskerna etablerat vinodlingar i de norra delarna av landet. Det romerska favoritvinet var falerner som odlades och framställdes i Kampanien. Det finns berättelser från den romerske författaren Galenos om att falerner ska drickas mellan sitt femtonde och tjugonde år vilket tyder på att det redan då experimenterades med att lagra viner.

Under århundradena e.Kr. ökade efterfrågan på vin i Rom, och stora kvantiteter importerades från provinserna; fynd av skeppsvrak med laster från exempelvis Nordafrika tyder på detta. I Gallien hade en tidigare obetydlig vinodling expanderat från århundradet närmast före f.Kr. Under de kommande 400 åren grundades många av de stora vingårdarna i nuvarande Frankrike och Tyskland, men vinodling startades även i andra delar av det växande romerska riket.

Annars var det under antiken som de förta stegen mot ett mer industriellt förhållande till vintillverkningen grundades. Vinpressen förbättrades exempelvis betydligt något som gjorde att det gamla trampandet kunde ersättas med modernare metoder. Amfororna, först av keramik och senare av glas infördes. Antalet druvsorter ökade också för att få en jämnare produktion. Det var också under denna tid som fatet skapades för att lagra vin i.

Under medeltiden kan man säga att det var de katolska klostren som räddade vintillverkningen. De välutbildade munkarna utvecklade vinodlingen och klassificerade många av dagens vingårdar för mer än 500 år sedan. Katolska kyrkan hade ju också ett självklart intresse som storkund och konsument av vinet i form av nattvarden.

Till Sverige kom vinet med vikingarna men drycken var mycket exklusiv och dracks endast av framstående personer. Det germanska ordet köpa kan mycket väl komma från latinets capua som betyder vinhandlare eller krögare. Efter nordens kristnade på 800 och 900-talen ökade efterfrågan på grund av nattvarden. Kuriöst kan nämnas att påven förbjöd nordborna att ersätta vinet med sitt lokala öl och mjöd.

Koloniseringen innebar att nya områden och marknader öppnandes upp. Spanjorerna grundade de första vingårdarna i Mexico 1524, i Chile 1554 och i Argentina 1556. I Nordamerika var det franska kolonisatörer som på 1560-talet anlade de första vingårdarna i Florida. Spanska munkar och präster började odla europeiska druvor i Kalifornien mot slutet av 1700-talet från början för att framställa nattvardsvin.

Under 1600-talet slutligen upptäckte man att korkekens bark var utmärkt för att försluta vinflaskor (som nu hade börjat användas) på grund av sin enkelhet och begränsade storlek. Nu först fick man en möjlighet att verkligen lagra vinet utan risk att det skulle oxidera och bli förstört.

I Amerika fanns en vild art av vinranka som kom att spela en dramatisk roll i vinets historia. 1863 invaderades de franska vingårdarna av den så kallade vinlusen med ursprung i Amerika. Vinlusens larver angrep vinstockarnas rötter och på bara några år förstördes i stort sett alla europeiska vingårdar. Men på samma sätt som farsoten hade kommit från landet bortom havet kom också räddningen därifrån. De amerikanska vinrankorna visade sig helt enkelt resistenta mot lusen och lösningen blev att ympa in europeiska plantor på de amerikanska. Idag går det alltså inte att få veta hur de stora Bordeaux- och Bourgogne-vinerna från det som har kommit att kallas vinets guldålder smakade.

Det stora uppsvinget för viner från Kalifornien kom i slutet av 1960-talet. I dag är USA den fjärde största vinproducenten i världen. I Sydafrika gjordes det första vinet 1661. I Australien odlade kapten Arthur Phillips, som 1788 inledde den brittiska kolonisationen, vinrankor. Under 1980-talet inleddes en stor exportframgång som startade i Sverige. I Nya Zeeland introducerades vinodlingen ca 1819, men den var länge blygsam, och inte förrän på senare tid har nyzeeländska viner fått en marknad i Europa.

Avslutning
Vinet har alltså i årtusenden varit en del av vårt kulturarv. Framställningen har tagit mark i anspråk, vingårdar har bildats, fått namn och klassificeras. Fabriker har anlagts och på detta sätt har vi skapat det som med ett modernt ord kallas ett kulturlandskap. De viner vi dricker idag liknar de första vinerna som jästes för flera tusen år sedan. Det som har förändrats är själva tekniken och skalan på produktionen.

Från de dagar då man lät vinerna självjäsa till dagens industriella laboratorieframställning går en rak linje. På vägens gång har sjukdomar härjat. Imperier har grundats och gått i graven, religioner, profeter, påvar, kalifer, rabbiner har kommit och gått. Hela tiden har vår kärlek till och vårt förhållande till denna dryck bibehållits.

Referenser och vidare läsning
Ancient Wine: The Search for the Origins of Viniculture (Princeton University Press, 2003) Patrick McGovern

The beginnings of Winemaking and Viniculture in the Ancient Near East and Egypt – Patrick McGovern mfl.